Vardagsproblem?
Dagarna präntas ner
Pennan formade tre ord på blocket ”Var dags problem”.
Den gula bicpennan gled ur hans hand och rullade ut över blocket. Skuggan av krukväxten hängde över köksbordet och hotade att ta över pappersytan. Solen sänkte sig ner mot hustaket på andra sidan gården och spred ett varmt orange ljus in i köket.
”Fan vad det lyser in och bländar” tänkte han. Han sköt laptopen så att han kunde se skärmen utan att solen blänkte i den blanka skärmen. http://www.arbetsformedlingen.se/ hånlog mot honom i adressfältet. ”423” skrev han med stora siffror mitt på pappret under de tre orden.
Han vilade pennspetsen mot pappret och tittade ut över lägenheten. Det kändes tomt där finskåpet hade stått, men köparen hade inte prutat och pengarna räckte fortfarande till en matkasse till. ”Det blir nog potatis och fiskbullar idag också” tänkte han förstrött.
Han tryckte dit ”dagar nu” under siffran.
Farsan mitt i livet 
Ja tänk så lätt det går ibland.
Oj, så intressant det blev i min hjärna. Jag ser kontrasten mellan den orangea kulören och starka solljuset (som känns energiskt) mot den dystra sluttampen. Jag hoppas innerligt att mannen, vars penna är i bild, hittar nya ekonomiska vägar och slipper sälja ytterligare av sitt möblemang för att få mat i magen.
Bilden är lånad från Flickr. Okänd ägare till pennan alltså.
Bra intreessantatankar, man vill veta mera…..
bländande ljus och sorg–hopp?
Gillar ”Det kändes tomt…”
Läsvärt.
Tankvärt.
Ett stycke nu – och välskrivet.