Avslut på ett lakan

Lakanet var fortfarande blött och skrynkligt.

Eftermiddagens sol hade börjat vinklas in i rummet. Om tre timmar skulle den försvinna bakom huset mittemot. ”Måste fixa en balkong med kvällsol”. Tanken kändes konstig egentligen. Det var inte boendefrågan som var prio ett just nu…

Middagen och vinet värmde behagligt i minnet när han låste upp dörren. Hon slank in före honom och låtsades stänga dörren. ”Lösen?” sade hon och log. Han låtsades fundera, sken upp och sträckte handen efter sina skjortknappar och knäppte långsamt demonstrativt upp dem. En efter en. Dörren öppnades… 

Han tittade i telefonens logg över senaste samtal. Det översta numret var från henne.  Med en van tumgest släckte han displayen, ångrade sig och tog fram bildarkivet. Ett varmt burrigt mjukt hårsvall mötte honom på de senast tagna bilderna. Han växlade över till mailappen. Funderade ett tag men markerade hennes email och raderade dem.

Han kände hennes ben runt sitt, hennes fuktighet mot sitt lår. Handen som vilade på hennes rygg gled runt både av egen vilja men även hennes rörelser mot honom.  Det var varmt men bekom honom inte.  Han häpnade åter igen över att hennes hud var så mjuk. Det upphörde aldrig att förvåna honom och fick honom att gå på upptäcktsfärd över redan kända ytor.

Persiennerna var nere men vridna så att bara solen kunde blicka in i rummet.  Satt man i huset rakt över skulle man inte se något om vad som sker i lägenheten.   Han kollade att balkongdörren var stängd. Hade den varit det hela tiden? Skulle hennes ljud ha hörts?

Kort efter att de älskat första gången såg hon ner mot honom.  Allvarligt leende. Det kändes som en outtalad fråga som låg i hennes händer när de rörde sig över hans axlar och bröst. När blir nästa gång? Kan du? Vill du? Han älskade hennes fantasi, hennes tankar som hoppade från barnsligt till skarpt intellektuellt om vartannat. Ibland med tvära kast. För tvära? 

Hans fot rörde vid hennes minimala BH som låg som ett snöre, pekandes in mot sovrummet. Som en riktningsvisare om var det skulle ske någonstans. Föreningen. Sammansmältningen.  Han lirkade in tårna under tygremsan och sparkade upp den i luften och hindrade nerfärden med handen. Han stoppade ner den i hennes väska där hennes övriga kläder redan låg.

De skyndade in i lägenheten. Lekte, skrattade på väg mot passionen i sängen. Så var det alltid när de möttes. Hett , tätt och utan annat i tankarna än den egna njutningen.  Hon skrattade högt när han snubblade till i ivern att få av sig sina byxor och föll till golvet.  Han tog emot sig med handen. Hårt! Han tittade upp när hon böjde sig ner och pussade honom på handen. Som en mor pussar bort det onda hos sitt barn… 

Egna njutningen? Hade det varit så för henne också? Handen ömmade. Inte mycket men tillräckligt för att det skulle vara irriterande. Hade han hållit om henne för länge eller var det fallet i hallen som spökade? Han visste inte vilket. Hjärnan kändes dimmig. Enda klara tanken var att det kändes som att de hade haft olika inriktning till sin ”lek”. Mer allvar för den ena av dem.

Hennes bröst nuddade hans rygg och hennes ena arm låg över hans höft. Handen dinglade retfullt och kom då och då emot hans pung. Varje gång lät hon ett ljudlöst fnitter komma över läpparna.  Han kände sig sval men i hjärnan spred sig en värme som sopade undan alla vettiga tankar. Trots att hon låg så nära kände han inte hennes hud. Det hade blivit för mycket, för ofta och inte som han ville.  Erkännandet av sin del i det hela slank snabbt genom huvudet på honom.  Han avfärdade det med en tankemässig handviftning. Trots hettan i mötena klickade det inte. Hon hade velat mötas ofta och inte alltid tagit nejet som ett slutgiltigt svar.   Han vände sig om och kunde bara se hennes ansikte. Lakanet hade lagt sig över hennes överkropp och hals.

Men en ryckning vaknade han till. Vände blicken in mot rummen. Det var bestämt nu. Han gick tillbaka till sängen och stod där en stund innan han öppnade munnen.

-Du, det slutar här nu.  Sade han lågt men ändå tydligt.

Hon såg  på honom, men varken pupillerna eller ögonlocken rörde sig.

Inspirerat av Skrivpufftemat ”Att avsluta

Författarens kommentar: Historien blev mörkare än jag trodde från början. Jag skrev slutet ganska tidigt och fyllde sedan på . Jag är inte heölt nöjd med hur jag inte fått till hans och hennes känsloliv men jag hade kort om tid och ville också att det skulle bli en ganska kort novell.

Jag är ändå hyfsat nöjd med resultatet. Skriv gärna vad du tycker.

Kommentar 23/8 2012: Har omarbetat och lagt till två stycken. Hur tycker ni att tempus är? Finns det några logiska fel i det?

 

Annonser

11 kommentarer

Filed under Läsvärt, Påhittat, Skrivpuff

11 responses to “Avslut på ett lakan

  1. marmoria

    Jag tycker det var bra och väldigt välskrivet men slutet blev abrupt och litet otillfredsställande för mig.

  2. Pia

    Väl berättad, med stegrande spänning i texten, men slutet kommer som sagt lite väl snabbt. Någon liten plantering tidigare i texten hade kanske räckt om du inte vill skriva om slutet och göra det längre.

  3. Jag tyckte det var väldigt bra men som sagts slutet hade du kunnat suga mer på. Jag gillade din stil!

  4. Hans och hennes känsloliv?
    Det fanns aldrig ett gemensamt känsloliv mellan dem två.
    Du behöver inte leta efter något som aldrig existerat.

    • Hej och tack
      Nej det framgår väl (till slut) att det inte fanns något gemensamt
      Men vad menar du med : ”Du behöver inte leta efter något som aldrig existerat”. Vem behöver inte leta?

  5. Du skrev ”Jag är inte helt nöjd med hur jag inte fått till hans och hennes känsloliv ..”
    Du behöver inte förbättra texten, tycker jag. Vill du förtydliga deras känsloliv? Nej tack. Däremot behöver du lägga till några rader om hans ständiga längtan efter ett värdigt känslofyllt kärleksliv och hennes inställning till ett kärleksförhållande.
    Skriv inte, känn bara!

  6. Jag tycker fortfarande inte att historien o slutet harmonierar, det är för abrupt slut. Men det duger helt klart, har du mer tid så skulle du kunna suga ut så mkt mer tror jag, eller känna så mkt mer kanske*B*
    Jag finns på http://kvinna-gudinna.blogspot.se/ också.

Och vad tycker du om detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s