Var är den nu då?

På golvet låg de huller om buller.

Gamla bilder

Gamla bilder (bild lånad från flickr)

Garderobsdörren, lådorna, till och med ett av köksskåpen hade dörren öppen. I jakten hade jag  inte tid att stänga och städa efter mig. Det fick vänta… Sedan när jag hittat det jag letar så febrilt förtvivlat efter. Om jag hittar det? Några gamla fotografier från tjugoårsåldern hade nästan halkat in under byrån. Jag tittade till en extra gång. Där kunde det ha funnits men, nej inte nu.

Mina händer kände något mjukt i  en av lådorna. Jag drog ut en stickad halsduk. Min mormor hade gjort den. Krumma fingrar runt stickorna och jag minns när hon lade den runt min hals. Den luktade nytt garn och var inte särskilt snygg i färgerna. Men det var mormors, och den var mjuk. Som hennes hand på min kind då och då. Den åkte ner bland de andra på golvet. Fel låda. Fel tidsålder.

Jag rätade upp mig och slog emot byrån med baken. Jag kände att något kom fallande och hann precis vända mig om för att fånga upp en liten lerkatt som stått ovanpå. Morråren var målade och ögonen slutna, men man kunde känna hur den spann där den låg i min hand, cirkelformad som katter blir när de sover gott. Jag kramade den försiktigt precis som jag kramat henne som jag fått den av. Då, tidigare. Men nej det var inte den här heller jag letade efter. Den fick dock sova vidare på byrån och inte på golvet.

Lustigt med alla dessa flyktiga sammanträffanden ändå. Korten, katten och det mjuka garnet. De tände minnesspår i hjärnan som inte slocknade så lätt.

”Hallå?”

Jag hade inte hört att ytterdörren öppnats och en röst i hallen tände en autostrada av minnen ända fram till nu.

”Hej älskling välkommen hem”. Jag nästan viskade fram orden för det behövdes ingen stark röst för detta.

Hittat!

Inspirerad av Skrivpuff på temat ”Hitta” (Skrivpuff 14:e maj 2012?)

Annonser

12 kommentarer

Filed under Läsvärt, Lättviktigt, Påhittat, Skrivpuff

12 responses to “Var är den nu då?

  1. En autostrada av minnen…bra, väcker nyfikenhet.

  2. Jag gillar detta! Kul och dessutom underhållande.

  3. Anna Marie

    Väl fångat, hur det intensiva letandet bryts av av minnen framkallade av syn-, känsel- och doftintryck. Att man inte riktigt har tid med dem, men de bryter sig fram ändå.

    • Tack!
      Jo hjärnan är fantastisk när den sätter igång att associera. På gott och ont.
      Egentligen var det inte en sak jag tänkte att personen letade efter, men det kanske framgick?

Och vad tycker du om detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s