Igen och igen måste vi lära oss det viktiga

När något livsavgörande händer. 

Nära (bild lånad från flickr)

Nära (bild lånad från flickr)

Dödsfall, allvarliga sjukdomar. Det sporrar och föder fram sådana där VIKTIGA tankar och löften som man SKA hålla.

Eller hur?

Eller hur? För det är ju viktigt!

Och det VÄRSTA är, att efter ett tag så sitter man där igen.  Sent en kväll med tidrapporten. Eller med fjärrkontrollen zappandes trots att tv-tablån inte innehöll något. Surfandet eller dataspelandet som drog över tiden… Jag ska bara… fixa middag, kolla elräkningen, handla, jobba litet, se till att lillan somnar, och be mamma fixa tvätten, din bror göra läxan. Innan det blir FÖRSENT…

Och barn, familj, vänner och släktingar som inte blev ringda, mailade eller bara fick en extra kram. Den här dagen heller…

Man glömmer bort. Ibland. Efter ett tag.

Vissa människor har gåvan att hålla sådant här vid liv hela tiden. I vardagen.

Jag avundas dem litet. Kan jag låta dem inspirera? Se till att inte jag också glömmer? Att komma ihåg det viktiga. Att prioritera rätt.

Kanske är det ilandsproblem?

Det här var en kommentar till Irrhönans inlägg, men det blev för stort. Och visst är det lustigt för minuten innnan hade jag läst Truthandfiction som skrev i liknande termer.

Annonser

4 kommentarer

Filed under Funderingar, livet

4 responses to “Igen och igen måste vi lära oss det viktiga

  1. Vissa ”jag ska bara” saker är nödvändiga när man lever i företaget Familjen AB. Som att laga käk, betala räkningar, handla, tvätta, plocka ihop saker till ungarnas gympapåsar eller vad det nu må vara. Men finns det verkligen folk (som fortfarande får ta del av familjelivet) som låter Familjen AB bara vara medan dom själva flippar på fjärrisen eller spelar datorspel såvida det inte är en gemensam aktivitet eller man har en stund över när andra aktiverar sig med sitt???

    Eller missförstod jag ditt inlägg?

    • Nej jag tror inte du missförstod (så mycket).

      Jag försökte få fram att av den tid vi lägger ner på tv, spelande etc kanske kunde en del vikas åt relationskontakter.
      Det är lätt hänt att man blir sittande med kontrollen eller aktivt väljer det i stället för något annat. Även när måste-sysslorna är avklarade.

      • Olika familjeliv. I min familj så blir kontrollen min först när dotter och son lagt sig. Det är nog mer så att dom inte vill umgås med mig…

        Sonens pappa hade ju dataspel som prio… och då skilde jag mig. Ingen familj förtjänar att leva med någon som föredrar tv/dator framför mänskligt umgänge.

  2. irrhönan

    Tur att man lär hela livet.

Och vad tycker du om detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s