Nödig

Jag behövde verkligen gå.
En gång när jag var ca elva tolv år gammal elva åkte jag och min mamma på skidsemester. Vi åkte buss och resan länder lång. Jag kommer ihåg att jag under  färden behövde gå och lätta på trycket…
Vid den här tiden är jag inte säker på  om det fanns wc på bussarna. Jag bad min mamma att vi skulle stanna men hon gick inte fram till chauffören.

I mitt minne ligger jag på ett säte och kvider för att det trycker på något så överjävligt.
Jag vet att bussen stannade. Kommer inte ihåg om det var bara för mig eller om det var allmän pissepaus men jag fick lätta mig.

Jag har inte förlåtit henne riktigt.
Jag har inte glömt detta men det låg dolt nånstans i hjärnan.
Det poppade upp nu på tunnelbanan efter att jag tagit två aw-öl.

Skillnaden nu är att jag själv kan bestämma när jag ska stoppa och lätta på trycket.

Oftast…

Posted from WordPress for Android

Annonser

4 kommentarer

Filed under Barn, Lättviktigt, personligt

4 responses to “Nödig

  1. Nice blogg! Jag skriver min egen från San Francisco.

  2. Ja, som barn är man rätt utsatt. Beroende av andra. Något att tänka på när man blir vuxen. Fast på tunnelbanan? Hur gör man då?

    • Ja det var ingen kul upplevelse. Måste fråga min mamma om hon kommer ihåg.
      På tunnelbanan! då går man av, har ut till närmsta buske och har sedan och tar nästa tåg.
      Men nu är jag kille och då är det kanske lite enklare?

Och vad tycker du om detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s