Det är hemskt

När jag tycker att vi båda försöker vårt bästa. När vi båda inte har ork. Att vi ändå har svårt att nå fram till varandra.

Igår var vi helt slut på eftermiddagen när vi kom hem. Sen kväll, bilresa och hämta barn på olika ställen. Tvättstuga, middag, planera veckan och åka en sväng till coop för den nödvändiga maten. Jag hamnade i sega robotläget. Som att gå och tänka i sirap. Hjärnan känns ungefär på samma sätt som när en arm ”sommar”.

På kvällen var jag så slut att jag inte orkade med nästan något. Inte ens en kram.

Jag ville ha en stund för mig själv. Klart att frun reagerade på det.

Det är hemskt.

Jag är rädd för att vi ska hamna i någon slags kedjereaktion där vi dels reagerar på att den andre reagerar, dels någon slags förståelseutpressning där vi båda kräver att vi ska/måste förstå varandra.

Jag vet inte vad jag ska göra riktigt. Jag orkar inte vara på topp på alla plan hela tiden. Är det inte därför man är två?

Annonser

12 kommentarer

Filed under familj, Kärleksbekymmer, livet, Relationer, Sirap

12 responses to “Det är hemskt

  1. Maria

    Jag tror att det är viktigt att man säger saker som att ”idag är jag helt slut, jag orkar varken vara nära eller prata”
    hellre säga det än låta den andre gå omkring och fundera på varför avstånde växer vissa dagar.

    Ibland är det det självklara som måste uttalas.

    • farsanmittilivet

      Vad du var snabb idag maria!
      Med tanke på hur du svarade så gick tydligen mina tankar fram. Vi säger att vi är trötta men tydligen gick inte det självklara fram i går.

  2. Spin Red

    Jag tror vi alla kan känna igen oss i det där. Det är givetvis okej att inte vara på topp. Och är man tydlig med hur man mår så är chansen större att det blir accepterat. Jag vet, man orkar inte alltid vara tydlig, ibland bara går det inte, men försök. Om inte annat, förklara efteråt. Men känn dig framförallt inte misslyckad för att det blir sådär ibland, det händer oss alla. Lika lite som du kan vara på topp jämt kan ett förhållande vara på topp jämt.

    • farsanmittilivet

      Jo Jag fick ett förlåt idag via SMS.
      Vi är båda sköra just nu.

      Skör är för övrigt ett jättebra ord som beskriver mycket nu.

      • Spin Red

        Skör kan vara bra också, om man lyckas ta det på rätt sätt. Att vara skör är ju på sätt och vis också att vara extra känslig. Kanske är man extra mottaglig, om man bara lyckas ratta in rätt frekvens liksom.

        Eller är jag ute och cyklar nu?

  3. Man kommunicerar ju lite olika, inte alltid det går fram vad man menar. Ta och sätt er sida vid sida en dag, utan barnen, och bara berätta för varann om hur livet känns just nu. Anklaga inte, kör hellre med”jag upplever..” ”jag vill gärna..”

    Stress gör oss lite mindre mottagliga, lite mer lättantändliga och svåra att ha med att göra. Ge och ta, be om förlåt båda om ni trampat över, kräv det inte bara ensidigt.
    Kom ihåg att visa kärlek i ord och handling!
    Var rädda om varandra!

  4. En gång då min förra man och jag var ”trötta och inte orkade prata” så för att lyssna på den andre så skrev vi korta meningar till varandra – och satt på varsin sida av köksbordet. En i taget och en lapp åt gången. Ingen anklagelse fick göras. Det var bra då men man ska känna för det båda två. Svårt det där med kommunikation.
    Mötas över avstånd.

  5. mia

    Det är ju så svårt.
    Mitt ex kunde aldrig förstå när jag blev sjuk. han kunde inte förstå att orken var helt borta. När varje steg var som att röra sig i sirap.

    jag förstår idag att jag skulle tvingat honom sätta sig ner och verkligen lyssnat när jag förklarade ” Att jag orkar verkligen inte” Min kropp är helt slut och hjärnan är kaos.

    Istället flydde han och tog på sig mer så han var hemifrån och mer ansvar hamnade på mig.

    Tror man måste inse sina begränsningar(vilket kan vara svårt att acceptera) Och ta sig tid att verkligen förklara hur det känns.

    • farsanmittilivet

      Hej Mia.
      Tyvärr så ställer ”sirapen” krav på anhöriga också. Acceptans också från deras sida. Själv har man nog med att acceptera sig själv.

      Skulle vara intressant att höra mer om dina erfarenheter.

  6. Pingback: Hatar, verkligen hatar sirap « Farsan mitt i livet

Och vad tycker du om detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s