ADHD (Bild från Invisible Hour på Flickr)

Jag ogillar att skriva ut bokstäverna ADHD för tyvärr är det fortfarande många som läser dessa bokstäver utan att drabbas av en massa förutfattade meningar.

Ska man benämna det utifrån färdigheter och svårigheter? Speciella personlighetsdrag som Genrep gör?

Diagnosen förklarar och sammanfattar på sätt och vis flera av mina personlighetsdrag:  ytligt sett en jobbig, spontan, pratig, lättstressad, tjatig, ständigt med många järn i elden, otålmodig, kontrollerande, överkänslig och temperamentsfull typ som pendlar mellan ilska och eufori.

ADHD beskrivs som:

”medfödd funktionsnedsättning inom områdena uppmärksamhet, aktivitet  och impulsstyrning. Det blir antingen för lite eller för mycket av detta.”

Malix säger  ”Jag föredrar att kalla mig Impulsiv” vilket också är namnet på hennes bok. Hon pratar också om ”kreaktivitetsgenen A D H D”. Notera mellanslagen i ADHD, är det stigmat som gör sig påmint?

Måste man göra omskrivningar? Är det jag som har förutfattade meningar nu?

PS. När jag sökte bild till det här inlägget visade det sig att det faktiskt finns ett rockband som heter ADHD. Livet är för underbart och sanningen överträffar ofta dikten. Jag skrev titeln utan vet detta och blev så häpen när jag hittade bilden på Flickr.

Jag har på senaste tiden funderat på vad som gör mig nöjd i jobbet. När jag trivs bäst och får mest gjort.

Det finns tillfällen när motivationen tryter och arbetet blir segt och upphackat.

Vissa av oss har en ”gen” som gör igångstartandet och att kläcka nya idéer är toppen men där avslutet och färdigställandet kan ta en evighet. Motivation och koncentration minskar.

Jag märker på mig själv när jag är tvungen till monotont (eller kanske rättare sagt icke motiverande arbete) att koncentrationen försvinner upp i en annan galax. Jag tar småpauser, kollar en webbsida, mailen, twittrar… Arbetet med det som ska färdigställas blir uppbrutet för att jag inte orkar hålla engagemanget uppe.

Kanske är det bäst med små korta saker för att jag ska orka från början till slut? Att dela upp sina arbetsuppgifter i små korta hanterbara delar. Men hur lätt är det för en person som har svårt att planera? Finns det kurser för detta? Att skaffa sig en metod i arbetsplanering?

Jag kan hantera detta ibland men har svårt att vara konsekvent med det. Jag kan tänka mig att hjälpmedel i form av tidtagarur etc kan underlätta.

Vad ska man jobba med?

Vad är då lämpliga yrken och arbetsuppgifter för en person med sådana svårigheter och färdigheter? Många med ADHD väljer eller hamnar gärna i kreativa yrken eller andra sammanhang där motivationen automatiskt kan hållas på en hög nivå.

Journalist, artist, idrottsutövare.

Kan det vara så att många bloggare har denna ”gen”?

 

Är du kreativ? (bild från Flickr)

Men jag då?

Jag undrar vad som är lämpliga arbetsuppgifter för mig. Ett sätt att ta reda på det är att fråga andra, hur de hanterar sina svårigheter och använder det som styrkor I sin yrkesutövning.

Tanken slog mig att jag skulle intervjua några av de jag lärt känna (ahem nåja) på twitter och via bloggar. Kanske hitta några gemensamma nämnare.

Här är exempel på vad jag skulle fråga.

• Vad jobbar du med?
• Kallar du det personlighet/diagnos/svårigheter/möjligheter färdigheter?
• När kom du fram till att du hade adhd?
• Hur insåg du att du var annorlunda?
• På vilket sätt hjälper din ”personlighet” dig?
• På vilket sätt du nytta av din ”personlighet” i ditt jobb?
• På  vilket sätt hindrar det dig i ditt jobb?
• Hur gör du för att planera?
• Hur gör du för att underlätta ditt arbete?
• Varför tror du att du valde just ditt yrke?
• Vilken typ av arbetsuppgifter jobb tror du passar bäst för en person med adhd

Jag läste i kommentarerna hos Pillowtalk ett svar från henne.

Det är så tröttsamt med människor som styrs mer av sitt förflutna än av sin framtid.

Det klickade till i mig för jag inser att jag går och ältar det som har hänt och mycket det som hände för två år sedan.

Styr du genom att titta i backspegeln?

Jag insåg att Jag vill inte vara sådan. Jag vet att jag hade ganska ljus tro på framtiden och att det mesta löser sig på ett eller annat sätt.

Det är så mycket roligare att leva nu och framåt än att dras med det som man har bakom ryggen. Jag vill (skrev hoppas men ändrade det) att de gånger jag ser mig om mot det redan skedda ska bli färre och att jag styr mina handlingar mot det som ska ske i stället för bort från det som har skett.  En nyansskillnad kanske, men olika synsätt.

Jag undrar hur många som styr sina handlingar utifrån det som de har gjort? Det låter trist på något sätt att drivkraften framåt ska vara att komma bort från något i stället för tvärtom.

Låter det här banalt? Är det common-sense och bara struntpratsfunderingar av mig?  Jag tror i alla fall litet på analogin med bilkörning.

Bland annat tack vare TruthAndFictions inlägg så fick jag jag kraft och inspiration att prata med min fru igår.

Jag känner mig stolt över att jag kunde säga det jag ville så långt som det går nu.

Jag sade att det finns så mycket jag skulle vilja prata om med henne men att jag/vi behöver stöd av en tredje part. Vi har bland annat vår ”svärmorsknut” att reda upp. Vi låser oss och förstår inte varandra när vi pratar och vi behöver hjälp med det.

Jag vill kunna känna trygghet i mina samtal med min partner. Jag vill känna att jag kan berätta hur jag mår och ändå vara trygg. Tyvärr känner jag inte det idag. Hoppas att vi kan nå en bit ditåt…?

Den senaste veckan är det en massa tankar och känslor från tidigare som rörts upp och , jag vill inte ha det så! Jag vill bli av med skiten! så vi kan gå vidare som mer hela människor.

Idag har det ibland varit ett gungfly. Att par gånger har jag fått stanna upp, ta ett par minuter och bara andas. När hjärtat imploderar och själen droppar ner i en mörk brunn. Efter ett tag tänker jag att ”klarar vi av det här, klarar jag av det här så blir det bättre på andra sidan.”

Så jobbar jag på igen. Puh!

Upwards

Truth: Du noterar säkert fetstilen på vissa ord. Japp! det är en inspiration av ditt sätt att skriva. Jag använde det i ett arbetsdokument på jobbet idag och såg hur tydligt vissa saker blev. Hommage till dig. (eller vad det nu heter…?)