En gång skulle jag sy ett hakkors.
En gång i grundskolan skulle vi göra en pjäs på roliga timmen där Hitler (eller någon nazist) skulle förekomma. Utvikning: Roliga timmen och nazismen hör det ihop…? Slut på utvikning.
Hur som helst tror jag att det var seriöst. Vi visste vad Hitler och hans hejdukar hade gjort för grymma saker. Det var inget aningslöst teaterspel. Det var så seriöst att jag i syslöjden klippte till några bitar av rött vitt och svart filttyg. Så lade jag ut det. Ett rött band, rund vit cirkel och ett svart hakkors mitt i det vita. Troget förebilden och det skulle bli perfekt till pjäsen.
Då kommer syfröken fram med en VÄLDIGT bekymrad min.
Fröken: - Vet du vad det här är? Jag: -Ja Fröken: -Vet du vad det står för? Jag: -Ja
Fröken: -Vet du vad dom gjorde… bla bla bla farligt… hemskt.. .bla bla otäcka… etc etc
Jag antar (nej hoppas) att fröken pratade med mig i all välmening. Tyvärr var jag så mesig och kunde inte förklara hur det var tänkt att vi skulle använda bindeln med hakkorset. Resultatet blev att jag slängde tygbitarna. Om det blev en pjäs kommer jag inte ihåg.
Följaktligen. Det är bra att vara verbal och kunna förklara sig och sina intentioner. Tids nog lär man sig.


