Piip! (Bild lånad från flickr)
Appropå ett inläg med invektiv som jag läste på annan plats så hörde jag en dag min dotter från vardagsrummet:
Men piip piip piip också!
Nu tillämpar jag inte amerikansk censur här där invektiven är ersatta med ett pipljud. Hon sa verkligen så! Jag gillade hennes självbehärsknig och uppfinningsrikedom. Själv kan det osa betydligt mer än svavel om jag blir arg fast jag har förbättrat mig på den punkten. Mest att jag inte blir arg för allt möjligt numera. Kan ha att göra med att frustrationsnivån är lägre nu.
Därför låter det mer pip hemma hos oss nu.
Finns det någon idag som använder ordet invektiv?
Haha…bra med barn som själva cencurerar sig