Jag trodde att TruthAndFiction slutat läsa min blogg men läste detta villket innebär att jag fortfarande har henne/dig som läsare. Truth kommenterade mitt inlägg om ADHD som egentligen var en diskussion om hur man mer positivt benämner egenskaper som har med det att göra.
Men egentligen blev hon argast på detta som jag skrev förra veckan.
Visst handlar det om prioriteringar och hur man hanterar sig själv.
Jag tror säkert att det är lätt att falla tillbaka och använda diagnosen som motvapen och ursäkt. Vi pratade om det på parterapin i går att efter konstaterandet så kommer ansvaret att göra något med den vetskapen man fått. Där håller jag helt med TruthAndFiction.
Något i TruthAndFiction inlägg gör mig förbannad men jag kan inte sätta fingret på vad. Förmodligen en känsla av att bli delvis orättvist beskylld av någon som inte ser helheten. Känslan av att bli sparkad på när man försöker resa sig upp.
Men vi kan ju bara utgå från vad vi berättar för varandra här i det digitala mediet. Tills vi möts IRL, eller berättar allt.
Men tack än en gång truth för att du väcker mig. Det är inte ditt ansvar men jag är glad att du ryter till.
(Det blir ingen bild i inlägget för tiden och nätverkshastigheten räcker inte till mer)
Jag associerar också till ett inlägg från Maria där hon gnäller på veliga omständiga människor som tycker synd om sig själv och ständigt tror att allt kommer att misslyckas.
Jag tror inte att jag är sådan. Jag kan ibland ha lite för mycket av attityden av att ”det löser sig” och inteoroa mig så mycket. Det kan ligga nära till hands då att följa upp med ”se där nu misslyckades jag” eller ”nu blev det som det blev för att…” men jag strävar inte åt det hållet.
En hälsosam kontroll över tillvaron kanske är på sin plats.
Min första prio nu är att sova för jag har varit uppe för sent de senaste två nätterna.
Arkiverad under: Uppbyggande, adhd, bloggar, självinsikt | Taggad: beskylld, förösker förstå, förbannad, fick, kommentar, orättvist, som, svar | 10 kommentarer »