Just nu har jag ingen tillgång till dator så det blir lite glest med inlägg. Däremot kommer en sommarbild. Dottern och jag hittade massor med röda goda!
I går söktes det på följande sätt för att hamna på min blogg.
| Sök | Visningar |
|---|---|
| farsan mitt i livet blogg | 1 |
| förälskad i terapeuten | 1 |
| heponimas blogg | 1 |
Någon söker efter min blogg via någon sökmotor. Jag har sett den sökningen ett par gånger nu. Varför inte lägga upp ett bokmärke? 
Jag testade sökningen och såg att jag hamnade på de tre första träffarna på Google. Fast jag börjar undra… När jag sökte på “farsan mitt i” och “farsan i livet” så kom samma träffar upp. Hur funkar Google där egentligen?
Jag tror inte att den som sökte “förälskad i terapeuten” riktigt hittade vad denne sökte på min blogg. Ett problem som jag tack och lov inte haft det tvivelaktiga nöjet att stifta bekantskap med.
Sedan blev jag häpen över att se en referens till mitt inlägg om relationsbesiktning på wasalive.com.
Jag vet inte om jag har skrivit det förut men jag har den egenheten att dra mig undan om någon inte tycker att jag gör rätt, är oense med mig eller på något sätt kritiserar mig eller det jag gör.
Detta gör att jag drar mig för att blogga just nu. Jag censurerar mig själv och hindrar mig från att skriva ner det jag känner och tycker.
Och det motverkar ju hela den här bloggens syfte! - Inte bra!
Stå fast
Om jag känner mig låg eller vill lufta någon tanke tänker jag som nästa tanke. Vad ska den och den tänka? Tänk om mina läsare inte tycker att det är värt att kommentera det jag skriver… Om jag någon gång visar den här bloggen för min fru, vad tänker hon…
Hur möter man sådana tvivel?
Kastar sig ut! Provar. Väntar på attacken och slår emot eller dukar under. Det låter som en kamp…? Försöker se det som det är att det är olika individer och att alla inte kan tycka som jag alltid.
Jag tror att det är så att det TruthAndFiction skrev senast till och om mig ligger och gror i mina tankar. Jag behöver ta ställning i livet (Är det inte uppenbart… Sigh!) Till vad jag vill ha själv, till vad jag vill ha i min relation och hur den ska fungera och se ut. Ta ställning och ansvar för mig själv. Svårt när det finns andra som är beroende av mig.
Så jag tackar Truth än en gång för att hon sparkar igång mina tankar. På olika sätt. Hoppas att den låga frekvensen av blogginlägg betyder att du mår bra!?
Varför gör man inte sådana här kampanjvideos i Sverige?
Eller gör man det?
I går när jag lade mig kände jag hur stressad jag känner mig. Trist! Men bra att känna gränsen. Ska slopa en del måsten så att jag kommer ner i varv.
nu ska jag dricka en latte och titta på människor på stora gatan. Drömma en smula och fundera litet. Rensa hjärnan.
Idealbild?
Ibland önskar jag att jag var mindre benägen att kunna fundera och vrida och vända på saker och ting. Jag och LS diskuterade detta vid senaste lunchen.
Förmågan att se saker från olika håll sätter käppar i hjulet för en ibland när man tänker “å ena sidan och å andra sidan” och så blir det bara ett stort “Jasså?!”
Bättre att vara byggjobbare, snickare, rörmokare, soputkörare och se saker i svart och vitt. Klämma en pilsner på fredagskvällen och spralla med barnen och gosa med gumman. Jag vet jag generaliserar och jag har inga fördomar mot ovan nämnda yrken eller personer som ägnar sig åt dem. Det jag menar är bilden av enkelhet. Okomplicerat liv.
Den här hjärnan vi begåvats med är en underlig mackapär…
Tired - Däckad
Både i går morse och i morse var jag trött som satan när jag vaknade. Förmodligen sover jag väldigt ytligt. I går gick jag och lade mig men kroppen och sinnet ville inte komma till ro så jag gick upp och slötittade lite på TV.
Varför finns dessa avarter : WWE Smackdown, Paradise Hotel etc etc… Vad tänker de människor som nedlåter sig till att vara med i dessa program? Bara skådespel och inget bröd. Då har jag inte ens nämnt Ultimate Fighting… Suck. Jag vill inte nämna ordet sport och denna företeelse i samma mening, inte ens i samma stycke. Var är vi på väg. Jodå jag vet var avstängningsknappen sitter och använder den också gärna! Men man kan inte låta bli att undra. Jag kanske är för gammaldags?
Just nu går jag på sparlåga. Inte bra men jag har inte haft ork de senaste dagarna för relationstjafs. Det tär på krafterna och vi är fortfarande i lite gungfly även om vi har skrattat, kramat och älskat den senaste veckan. Vi har till och med bråkat/grälat med varandra vilket jag tar som ett sundhetstecken. Bättre att inte undvika konflikten utan ta fajten för att testa och kanske vika ner sig eller visa vad man tycker.
När hinner man med i barnskötsel, hemskötsel och allt annat att ta sig en funderare på vad man ska göra mer? Maria skrev en kommentar om grunden till vardagsrelationen. Det är väl det jag omedvetet funderar på. Är jag trygg, trivs jag , funkar jag och om inte vad är det som fattas och vad gör jag åt det. Jag ska försöka samla lite energi och ta några steg framåt. Jag har en ide…
Semestern närmar sig i alla fall och det ska bli en lisa!
Vi får ta och gå i närkamp och göra våra övningar från Gottman.
Svar kommer senare. ni får fundera själva och söka i källtexterna.
Det ska bli kul att se vem som kommer med rätt lösning och källhänvisnning.
Och nu har jag redan gett lite för många ledtrådar tror jag…
Uppdaterat 2009-06-28
- Fast Sylvester Stallone är också en bra ledtråd.
- Sylvester medverkade i en film som han blev berömd för.
- Det kan vara bra att ha en dagstidning till hands…
- Tänk också på vilken veckodag det här inlägget är skrivet. Det är torsdagen den 25:e jag menade…
Uppdaterat 2009-06-30
- Namnet Martin är en bra ledtråd.
- Bilder men inte fotografier spelar en stor roll här
- Ett tips är att bo i stockholm
- läsa dagens nyheter på torsdagar
- känna till lite om fåglar
- sex och sexuella uttryck får man inte heller vara rädd för
Här kommer en första kommentar till TruthAndFiction som blogg-kommenterade mitt inlägg om lunchträff.
Jag kan hålla med om att det kan vara tveksamt med denna “lunchdate”.
Visst är “gymnasiekompis” en del av sanningen (Vi gick i samma klass).
Jag skrev ju ett inlägg om hur känslorna gick tidigare och att det kanske inte spelade någon roll om det är en tjej eller kille eller något annat jag blir förälskad i. Jag har lätt att springa iväg med känslorna, vad nu det beror på? en form av ADHD eller (av)saknad av något annat?
Sedan kan man diskutera var gränsen går mellan kompis, tycka om och vara förälskad.
I mitt fall: Jo jag tycker på ett sätt om denna tjej som jag lunchade med.
Om jag lunchar för att få ut mera dvs en eventuell kärleksrelation så är det absolut INTE ok (been there done that, suffering). Jag vet att går jag den vägen så är det fel och inget skulle ha förändrats mot hur det var tidigare.
Det är lätt att vara klok när man sitter på kammaren och funderar i efterhand.
(Jag försökte översätta Annikas bloggtitel till svenska så gott det gick. Här kan man annars förkovra sig på engelska om lögner )
När jag var på picknick med LS pratade vi om hur det var med mig. Egentligen var det hon som frågade om hur jag hade det. Omtänksamt! Tack för det.
Jag pratade om tveksamheten som dyker upp i bland. Om att jag inte tycker om mig själv eller är nöjd med mig och vad jag gör. Vi pratade om att det kanske räcker i en relation att man är trygg, trivs och funkar med varandra. På frågan om något skulle hända min fru så skulle jag inte vara helt nollställd såklart. Hon betyder ju mycket ändå i mitt liv.
Det får bli fler luncher, men jag måste berätta för frun att vi går och äter lunch. Inför senaste lunchen sade jag som det var, att jag skulle äta med en gammal gymnasiekompis. Det handlar om det som
Trulsanna skrev om vänskap.
God natt på er där ute…
… och god förmiddag för jag redigerade och kompletterade det här inlägget en dag senare.
Senaste kommentarer